Att använda drama i undervisning
I sociologin ägnar vi en del lektioner åt att arbeta med drama som ett sätt att förstå sociala fenomen. Det brukar vara ett mycket uppskattat och spännande arbetssätt för eleverna i kursen. Trots det kommer det ibland en del frågor, speciellt initialt, om vad som är meningen med att hålla på med drama - "Vi är ju inga estetelever!". Här kommer mina ord och tankar kring valet av denna, något ovanliga arbetsform.
Varför drama? |
För många människor är det relativt nytt att använda drama som ett sätt att lära sig något nytt. En del har lite erfarenhet av drama sedan tidigare, och ibland kombinerat med obehagliga upplevelser. Drama har då ofta använts som en redovisningsform, det vill säga att personen har fått spela upp något de lärt sig, utan vare sig uppvärmning eller undervisning i drama. När vi jobbar med drama i sociologin använder vi istället drama som en arbetsform, det vill säga att vi använder drama för att förstå och kunna diskutera vardagsfenomen, samtidigt som vi tränar på att använda drama som ett sätt att uttrycka sig. Detta varvas med vanliga genomgångar och läsning. Metoden är bra för att skapa just de "Aha"-upplevelser som vi tycker om och använder när vi vill lära oss nya begrepp och tankar.
Kunskaperna för momentet vi jobbar med redovisas sedan på något annat sätt, genom exempelvis prov eller inlämningar. På detta sätt blir drama mer avslappnat, roligt och givande för deltagarna, än om det endast är ett sätt att redovisa. En del elever lyfter fram, tvärt emot vad man kan anta, att de på dramat fått mer nya insikter än de fått under resten av kursen, trots all litteratur och vanligt arbete som hört till. Även om det kanske är en sanning med modifikation, ligger det ändå något i att man ofta kan komma åt nya tankar med helt andra arbetsformer.
Drama i Sociologin
När vi jobbar med drama, så jobbar vi med principen att "Vi lär inte känna oss själv bättre inte genom att lära oss något helt nytt, utan genom att bättre förstå det vi redan vet". Det är lätt att tänka sig att sociologi, som är ett akademiskt ämne, därför ligger långt ifrån drama, som ofta ses som ett praktiskt ämne. Men skiljelinjerna är inte så starka som man först kan tro. En av sociologins mer kända teoretiker, Erving Goffman, skapade med sin avhandling "Jaget och Maskerna" grunden för det som kallas det dramaturgiska perspektivet. Där förklaras människors sätt att interagera med hjälp av just teaterbegrepp. Mycket av sociologin handlar just om hur vi påverkas av samhället och av varandra, vilket ofta kan konkretiseras ned till de vardagssituationer vi befinner oss i. Det kan handla om ämnen som härskartekniker, könsdiskriminering och socialt utanförskap. Sociologiska teorier, som ofta har fokus på det vardagliga, lämpar sig därför många gånger bättre än många andra ämnen för att arbeta med just drama. Denna relation tar vi vara på i undervisningen.
Kunskaperna för momentet vi jobbar med redovisas sedan på något annat sätt, genom exempelvis prov eller inlämningar. På detta sätt blir drama mer avslappnat, roligt och givande för deltagarna, än om det endast är ett sätt att redovisa. En del elever lyfter fram, tvärt emot vad man kan anta, att de på dramat fått mer nya insikter än de fått under resten av kursen, trots all litteratur och vanligt arbete som hört till. Även om det kanske är en sanning med modifikation, ligger det ändå något i att man ofta kan komma åt nya tankar med helt andra arbetsformer.
Drama i Sociologin
När vi jobbar med drama, så jobbar vi med principen att "Vi lär inte känna oss själv bättre inte genom att lära oss något helt nytt, utan genom att bättre förstå det vi redan vet". Det är lätt att tänka sig att sociologi, som är ett akademiskt ämne, därför ligger långt ifrån drama, som ofta ses som ett praktiskt ämne. Men skiljelinjerna är inte så starka som man först kan tro. En av sociologins mer kända teoretiker, Erving Goffman, skapade med sin avhandling "Jaget och Maskerna" grunden för det som kallas det dramaturgiska perspektivet. Där förklaras människors sätt att interagera med hjälp av just teaterbegrepp. Mycket av sociologin handlar just om hur vi påverkas av samhället och av varandra, vilket ofta kan konkretiseras ned till de vardagssituationer vi befinner oss i. Det kan handla om ämnen som härskartekniker, könsdiskriminering och socialt utanförskap. Sociologiska teorier, som ofta har fokus på det vardagliga, lämpar sig därför många gånger bättre än många andra ämnen för att arbeta med just drama. Denna relation tar vi vara på i undervisningen.