Klass och Etnicitet

"Kultur är vad man ser med, inte vad man ser"

Inom detta område får vi lära oss mer om hur människors liv kan förstås utifrån olika typer av tillhörigheter, såsom klass eller etnicitet - och hur dessa hör samman med begrepp som symboler och marginalisering.

Är klass ett utdaterat begrepp, eller finns det än idag? Vad är skillnaden på assimilering och kulturell pluralism - finns det alternativ? Detta och mer är frågor som vi jobbar med under detta område.

Området testas med två prov. Ett prov om Klass den 13/12 och ett prov om Etnicitet den 24/1. 

Introduktion

Introduktionsövningen till området klass finns att läsa här.

Läsanvisningar

Klass - Bokens kapitel 5

Etnicitet - Bokens kapitel 6

Genomgång på Bourdieu finns att läsa här

Exempel på vardagsrasism finns i rapporten "Det måste vara något annat". Den finns att läsa här

Arbetsmaterial

Arbetsfrågor till områdena finns att hämta här

Artikelserien "De osynliga", finns att läsa här: Del 1, Del 2, Del 3, Del 4​. Artiklar till efterarbete den finns att läsa här och här. Instruktionerna finns att hämta här

Begreppsordlista, kapitel 6, finns att hämta här

Uppgiften "Vad gör svenskhet?" finns att hämta här

Film- och ljudmaterial

Reportaget "Namn avgörande för om du blir kallad på anställningsintervju" finns att läsa om/höra på här

Reportaget "Bostadssökande drabbas av etnisk diskriminering" finns att läsa om/höra på här

Reportaget "10 av 23 bensinmackar nekade romer hyra bil" finns att läsa om/höra på här

Reportaget "Hört under burkan" finns att läsa om/höra på här

Dokumentären Alltid fick man höra "jävla zigenare", finns att se här

I bilden ovan ser du exempel på hur ekonomiskt och kulturellt kapital kan hjälpa till att forma vårt habitus (vårt sätt att tänka och vara).

Malcolm Brandin berättar om sitt tidigaste möte med hatbrott - brott som besås med exempelvis främlingsfientliga, antireligiösa, homofobiska eller transfobiska motiv.

Samuel (Seung Chan) Eriksson berättar om sina upplevelser av vardagsrasism - kränkande eller välmenande kommentarer som återkommer i vardagen.

Ett fortsatt vanligt problem vid exempelvis skolfoton är hur fotograferingen anpassas för att lyfta fram elever med ljus hy - en diskriminering som går långt tillbaka.

Vad är svenskhet? I reklamvideon ovan ser vi en inkluderande syn på tillhörighet, där den egna identifikationen är det som spelar roll.